För dig som är nyfiken på detaljerna

1. Lysas förvaltningsfilosofi

Lysas förvaltningsfilosofi är enkel, konsekvent och effektiv. Vi anser att god förvaltning bygger på tre grundprinciper.

Individanpassad: Vi utgår ifrån kundens förmåga och vilja att exponera sig för olika typer av investeringsrisker. Lysa skräddarsyr och förvaltar en kunds portfölj som är anpassad för kundens mål, ekonomiska situation och preferenser. Vi arbetar hårt för att våra kunder inte ska känna oro för sin portföljutveckling och enbart ta risker som kunden kan hantera.

Därtill ger även Lysa kunden en möjlighet att välja investeringsfokus för sitt sparande. Kunden kan välja mellan investeringsfokus Bred eller Hållbar och valet baseras på kundens egna preferenser.

Evidensbaserad: Vår förvaltning bygger på empirisk data och validerad forskning. Vi utgår från tydliga och robusta slutsatser i akademisk forskning som vägledning för hur en kund investerar på bästa sätt. De viktigaste slutsatserna är att:

1. Risk och förväntad avkastning är starkt korrelerat. Om en kund söker högre avkastning måste kunden acceptera mer risk ^[1]
2. Avgifter har en mycket stor påverkan på avkastning. Lågkostnadsprodukter såsom indexinvesteringar sparar mycket stora belopp för kunden och ger en högre avkastning ^[2]
3. God diversifiering ökar kundens förväntade riskjusterade avkastning ^[3]

Transparent: Vi redovisar öppet vad vi investerar i och varför. Lysas prissättning är enkel och tydlig. Vi behandlar alla kunder lika, det finns inga sidoöverenskommelser. Lysa är organiserat för att minimera och eliminera intressekonflikter som förekommer mellan förvaltare och kunder. Vi accepterar aldrig dolda avgifter eller så kallade kick-backs. ^[4]

Lysa tror på ett samspel mellan människa och teknik. Vårt investeringsteam har utvecklat en investeringsprocess som låter oss skräddarsy portföljer för våra kunder. Vi lägger mycket tid och omsorg på att handplocka de bästa fonderna. Vårt utvecklingsteam har utvecklat en smart teknisk plattform som effektiviserar processer. Detta reducerar kostnaderna för våra kunder. Vi kan därför erbjuda en förstklassig förvaltning till en bråkdel av kostnaden för traditionell förmögenhetsförvaltning.

2. Lysas investeringsmetodik

De två viktigaste frågorna vid ett investeringsbeslut är ”Vilken avkastning kan jag förvänta mig?” och ”Vilken risk tar jag?”. Dessa frågor är svåra att besvara eftersom varken förväntad avkastning eller risk är observerbara. När en investering har gjorts och tid har passerat kan vi utvärdera den realiserade avkastningen, men det är svårt att utvärdera vilken risk vi tog. Av alla möjliga utfall har ett realiserats men andra utfall, mer eller mindre lyckade, var också möjliga. Dessa kan till och med ha varit mer sannolika än det verkliga utfallet.

Det vi kan göra är att med hjälp av historisk data, logik och forskning dra slutsatser om framtida avkastning och risk i en given investering eller en given portfölj.

Lysas investeringsprocess syftar till att ge kunden rätt balans mellan avkastning och risk. För att uppnå detta har Lysas investeringsteam skapat en process som består av fem steg:

1. Val av tillgångsslag/faktorer
2. Val av fonder och ETF:er som bäst representerar varje tillgångsslag/faktor
3. Etablera en optimal mix mellan olika fonder och ETF:er
4. Skräddarsy en lämplig portfölj för kunden
5. Övervaka, ombalansera och uppdatera kundens portfölj

2a. Val av tillgångsslag/faktorer

Forskning visar att det bästa sättet att maximera avkastning, för varje risknivå, är att kombinera instrument i grupper med liknande avkastnings- och riskkaraktäristika istället för att investera i enskilda instrument ^[5]. Det första steget i Lysas investeringsmetodik är därför att identifiera och utvärdera olika grupper av instrument. Ett vanligt sätt att gruppera instrument är i så kallade tillgångsslag (t ex aktier och räntor). Ett annat sätt är att organisera portföljer och tillgångar efter i vilken utsträckning deras avkastning följer så kallade faktorer (t ex marknadsfaktorn, småbolagsfaktorn och kreditfaktorn). Lysa analyserar och investerar både utifrån ett tillgångsslagsperspektiv och ett faktorperspektiv.

Tillgångsslag avser aktier och räntebärande tillgångar. Faktorer är ett samlat namn för källor till samvariation mellan olika tillgångar. Till exempel samvarierar avkastning på olika aktier (”marknadsrisk”), aktiekursen för företag med låg värdering (”value”), aktiekursen för små företag (”size”), och för aktier som nyligen har gått upp (”momentum”) ^[6]. Det är möjligt att Lysa i framtiden adderar ytterligare faktorer till kundernas portfölj men i dagsläget saknas investeringsverktyg med effektiv exponering mot väldokumenterade faktorer till en rimlig kostnad, med undantag för marknadsrisk.

Lysa arbetar med tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper (”räntor”). Aktier ger investerare en god exponering mot ekonomisk tillväxt samtidigt som de skyddar mot inflation. Sedan 1918 har svenska aktier genererat en real avkastning om 7,1 % per år, betydligt högre än andra tillgångsslag. Räntor är det viktigaste inkomstgenererande tillgångsslaget. Räntor ger en säkrare avkastning än aktier men har en mer begränsad uppsida ^[7]. Svenska räntor har haft en real avkastning per år som är betydligt lägre än aktier om 3,3 % för obligationer och 2,1 % för statspapper. Över tid blir skillnaden stor p g a ränta-på-ränta effekten som vi kan se i figur 1.

Figur 1: Avkastning för aktier, obligationer och statspapper (reala termer)Figur 1. Avkastning för svenska aktier, obligationer och statspapper i reala termer 1918-2016 (Frennberg & Hansson, 1992 samt Lysa analys)

Det finns tyvärr ingen ”gratis lunch”. Anledningen att aktier har en högre avkastning än räntor är att de är mer riskfyllda. Ett mått som Lysa använder för att mäta risk är volatilitet. Det mäter hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar över tid. Ju mer tillgångens värde rör sig upp och ner desto högre volatilitet har tillgången ^[8]. Stockholmsbörsens volatilitet sedan 2000 är ca 26 %. Räntors volatilitet var under samma period ca 4 %. Aktiers volatilitet kan vara mycket hög under korta tidsperioder. År 2008 minskade värdet på Stockholmsbörsen med 39 %, år 1999 ökade värdet med 70 %.

En viktig observation är att volatilitet historiskt har minskat över längre tidsperioder. Det innebär att sannolikheten för att vi når vår förväntade avkastning är högre ju längre tid som passerar. I figur 2 illustreras aktiemarknadens årliga avkastning för olika tidsperioder. Grafen visar att aktiemarknaden som helhet för alla 15-årsperioder sedan 1918 har genererat en real årlig avkastning mellan -0,4 % och 17,7 % beroende på tidsperiod.

Figur 2: Maximum och minimum avkastning för aktier Figur 2. Maximum och minimum årlig avkastning för svenska aktier för olika tidsperioder 1918-2016 (Frennberg & Hansson, 1992 samt Lysa analys)

Tillgångsslag kan delas upp i delklasser. Tillgångsslaget aktier delar vi upp geografiskt. Det är viktigt att ha en god exponering mot olika geografier. Figur 3 visar att Sverige har haft en relativt hög aktieavkastning under perioden 1900-2013. I Belgien, Italien och Tyskland har utvecklingen varit sämre. Det är osäkert att Sverige även i framtiden kommer ha en mer positiv utveckling än andra länder. En svensk investerare kan därför öka sin riskjusterade avkastning genom att investera i andra länder än Sverige.

Figur 3: Årlig real avkastning för aktier, obligationer och statspapper i olika geografierFigur 3. Dimson et al. (2000), författarnas uppdatering till 2015

Tillgångsslaget räntor delar vi upp i deltillgångsslag baserat på kreditrisk och geografi. Analyser av kreditrisk brukar ha sin utgångspunkt i volatilitet. Lysa anser att det är ett riskmått som lämnar mycket att önska. Ett särskilt problem med volatilitetsmåttet är att det är ett snittmått över långa tidsperioder och ger därför en indikation över risken i ett normaltillstånd. I kraftiga marknadsnedgångar kan tillgångsslaget bete sig annorlunda jämfört med hur de normalt beter sig. Lysa tar därför även hänsyn till hur tillgångsslag beter sig i sådana negativa scenarier. I kraftiga marknadsnedgångar ökar korrelationen mellan tillgångsslag vilket gör det utmanande att skydda kapitalets värde ^[9], se tabell 1

Lysa har därför valt att fokusera på obligationer som skyddar investerarens kapital i marknadsnedgångar. Lysa kan i begränsad omfattning investera i räntepapper som är denominerade i andra valutor än svenska kronor. Sådana värdepapper har en implicit valutarisk. Denna valutarisk är i snitt större än ränterisken som kunden löper. Erfarenhet visar att en sådan valutaexponering mot dollar och euro kan verka dämpande på en svensk portfölj i globala finansiella kriser. Detta eftersom den svenska kronan vanligtvis tappar värde i globala finansiella kriser. Baserat på en noggrann urvalsprocess har Lysa valt ut delklasserna i tabell 2.

Lysa har valt att inte arbeta med så kallade ”alternativa” tillgångsslag till exempel valutor, råvaror, private equity och hedgefonder eftersom vi anser att dessa inte bidrar tillräckligt till portföljsammansättningen för att motivera de kostnader och risker som är förknippade med att investera i dem.

2b. Val av fonder och ETF:Er som bäst representerar varje tillgångsslag

Lysa har ett brett investeringsuniversum och kan investera i samtliga fonder och ETF:er som handlas på etablerade marknader. Lysa genomför återkommande analyser av fonder och ETF:er för att välja ut de fonder som bäst representerar de önskade tillgångsklasserna, antingen för sig eller i kombination med andra fonder.

Vi undviker normalt fonder och ETF:er som är aktivt förvaltade och föredrar att investera i indexfonder. En stor mängd internationell och svensk forskning har visat att 65 – 75 % av aktivt förvaltade fonder underpresterar sitt jämförelseindex varje år. Forskning visar också att de som presterar bättre än index under ett år inte presterar bättre följande år ^[10]. Tabell 3 visar ett antal större studiers konklusion av hur aktivt förvaltade fonder underpresterar index på riskjusterad basis varje år. Lysa känner inte till någon vederhäftig studie som visar att aktivt förvaltade fonder i snitt slår index.

Fondanalysen görs per deltillgångsklass. För varje deltillgångsklass identifieras de fonder som bäst representerar deltillgångsklassen, antingen för sig eller i kombination med andra fonder. Analysen omfattar:

• Fondavgifter. Lysa eftersträvar att investera i fonder som tillhör de med lägst avgift inom sin respektive tillgångsklass
• Transaktionskostnader i fonden. Lysa eftersträvar att välja fonder som handlar effektivt och till låga transaktionskostnader
• Courtage, spread och settlement fees. Lysa eftersträvar låga kostnader förknippade med att förvärva och avyttra fonden
• Hur fonden handlas. Så kallade börshandlade fonder, ETFer, kan handlas när som helst under dagen. En traditionell fond handlas direkt hos fondbolaget vid ett tillfälle varje dag. Lysa har inga preferenser mellan vanliga fonder och ETF:er. Lysa handlar enbart på välrenommerade marknader
• Fondens likviditet och storleken på kapital som fonden förvaltar. Lysa föredrar att investera i likvida fonder som är lätta att köpa och sälja utan att påverka marknadsprissättningen
• ”Tracking difference” och ”Tracking error”. Lysa utvärderar hur väl fonden följer sitt underliggande index. Vi föredrar fonder med så låg avvikelse som möjligt
• Fondens hemvist. Vi föredrar fonder som uppfyller UCITS-kraven och står under tillsyn av en tillståndsmyndighet inom EES
• Hur fonden replikerar sitt underliggande index (fysiskt eller syntetiskt). Lysa föredrar fysisk replikering
• Renommé. Lysa väljer enbart fondförvaltare som är stabila och har kapacitet att förvalta fonden.
• Skattesituation för fonden. Lysa investerar i fonder som är domicilierade i EES och har en effektiv skattesituation. Utöver fondens hemvist kan denna påverkas till exempel av på vilken marknad den handlas. Vad fonden investerar i och om fonden är utdelande eller ej.

Baserat på dessa kriterier har vi valt ut följande fonder och ETF:er:

Flera av dessa fondleverantörer erbjuder en distributionsprovision till förvaltare för att investera i just den fondleverantörens fond. Lysa tar aldrig emot provisioner, istället tillser Lysa att provisioner kommer Lysas kunder tillgodo genom att oavkortat sänka Lysas kunders avgifter med hela provisionsbeloppet. Om en fondleverantör erbjuder en 50 % provision på en årlig avgift om 0,2 % blir den effektiva avgiften för Lysas kund 0,1 % i den fonden.

2c. Etablera en optimal mix mellan olika fonder och ETF:er

Lysas placeringsfilosofi utgår från att finansiella marknader i regel är effektiva, dvs högre förväntad avkastning förutsätter högre risk. Detta understöds av en lång och välutvecklad forskningslitteratur som dokumenterar att aktiva placeringsstrategier (som syftar till att presterar högre avkastning utan att ta mer risk, dvs att skapa "alfa") generellt underpresterar eller ger ett neutralt före avgifter. Varje år har några aktiva förvaltare högre riskjusterad avkastning än normalt, andra har lägre. Att i förväg identifiera aktiva förvaltare som pålitligt kommer att ge positiv riskjusterad avkastning (leverera "alfa") har visat sig omöjligt ^[11]. För den slutlige investeraren är därmed aktiva placeringar typiskt sett oattraktiva redan innan avgifter. Inga av Lysas portföljval syftar till att hitta underprissatta tillgångar eller på annat sätt identifiera felprissättning i finansiella marknader.

Lysa anser att en välavvägd riskportfölj för alla investerare baseras på en bred exponering mot hela världsmarknaden. Lysa ser ingen anledning att en person som är bosatt i Sverige ska ha en större exponering mot till exempel Japan än andra svenska investerare. Lysa ger dock sina kunder en extra stor allokering mot Sverige. Den svenska ekonomin utgör ca 1 % av världsekonomin men Sveriges vikt i Lysas aktieportfölj är ca 20 %. Lysa anser att en övervikt mot Sverige (en så kallad ”home bias”) är motiverad eftersom prisutvecklingen av reala tillgångar i Sverige är relaterad till den svenska aktiemarknadens utveckling. En person som är bosatt i Sverige köper till exempel ett hus i konkurrens med andra svenskar. Eftersom de flesta svenskar har en alltför hög allokering mot den svenska aktiemarknad kan en kraftig marknadsuppgång i Sverige göra att personer som är överallokerade mot Sverige får en relativt starkare köpkraft även om en sådan portfölj i de flesta scenarier är suboptimal.

För räntebärande värdepapper har Lysa skapat en portfölj med fokus på låg korrelation mot aktier och låg volatilitet. Syftet för portföljens aktiedel är i första hand att ge avkastning, medan syftet med investeringarna i räntebärande värdepapper i första hand är att ge stabilitet till portföljen och minska stora fall i portföljvärdet under dåliga tider. Detta gäller för såväl investeringsfokus Bred som Hållbar (se nedan under 3. Investeringsfokus för detaljer).

På räntesidan arbetar vi därför med en bred mix av olika typer av räntebärande värdepapper, det vill säga statsskuldväxlar och obligationer utgivna av stater, företag och andra organisationer. Vi lägger stor vikt vid att ränteportföljen skall ha en låg samvariation med aktieportföljen. Till skillnad från i aktieportföljen sker större delen av investeringarna i den svenska räntemarknaden och endast mindre delar av portföljen placeras i utländska värdepapper. I den mån det är genomförbart sprider vi också riskerna över både traditionella, ”nominella”, och inflationsskyddade, ”reala”, räntepapper samt över olika löptider.

2d. Skräddarsy en lämplig portfölj för kunden

För att rekommendera en lämplig portfölj för en kund behöver Lysa förstå kundens syfte med placeringen, kundens ekonomiska situation samt kundens syn på avkastning och risk. Därför ställer Lysa ett antal frågor och genomför en så kallad lämplighetsbedömning. Lysa kombinerar objektiva frågor såsom ”Vilken är din månadsinkomst?” med subjektiva frågor som ”Vad är viktigast för dig när du sparar?”. Genom att kombinera objektiva och subjektiva frågor får Lysa en helhetsbild. Lysa analyserar även om kundens svar är konsekventa. Om kundens svar är inkonsekventa är det sannolikt att kunden har en lägre risktolerans och vi justerar därför ned risken i vår rekommenderade portföljsammansättning.

Kunden får i nästa steg tillgång till ett beslutsverktyg där kunden kan justera sin risknivå samt välja investeringsfokus. Om kunden väljer en signifikant mer eller mindre riskfylld portfölj än Lysa rekommenderat avråder Lysa kunden från att investera. Detta eftersom Lysa anser att portföljen inte är lämplig för kunden.

För att kunna erbjuda ett individanpassat, kostnadseffektivt och säkert sparande förvaltar Lysa fem svenska UCITS fonder ”Lysa Aktier”, ”Lysa Räntor”, “Lysa Sweden Equity Focus”, “Lysa Global Equity Focus” och “Lysa SEK Fixed Income Focus” (gemensamt “Lysas fonder”). Dessa fonder representerar det som Lysa anser är en optimal mix av delklasserna (geografier och risknivå). Det är Lysas fonder som förvärvar de fonder som Lysa har valt ut i investeringsprocessens andra steg ”Val av fonder som bäst representerar varje tillgångsslag”. Lysas kunder blir andelsägare i Lysas fonder och genom dessa delägare i de fonder som Lysa har valt ut. Anledning att Lysa har valt att använda en fondstruktur är att:

• Det är säkert för kunden att vara andelsägare i Lysas fonder. Om något skulle hända Lysa är kundens investeringar säkrade i Lysas fonder. Fonderna följer tydliga och etablerade regelverk.
• Det är kostnadseffektivt med skalfördelar i både förvaltning och övervakning. Alla Lysas kunders individuella köpkraft ”poolas” och kunderna får därför bättre villkor än de hade fått på egen hand vilket ger låga transaktionskostnader.
• Det innebär att kunder är fullinvesterade. Eftersom en Lysa-kund äger en andel av Lysas fonder kommer hela beloppet som sätts in i fonden investeras i rätt proportioner, kunden undviker därför det så kallade ”fractional share” problemet.

Genom att kombinera de två fonderna kan varje kunds sparande och investeringar placeras på den så kallade ”effektiva fronten” för att maximera kundens avkastning givet den investeringsrisk som kunden är beredd att acceptera.

2e. Övervaka, ombalansera och uppdatera kundens portfölj

En portfölj som kombinerar aktier och räntor kommer inte förbli optimal över tid. Det finns flera anledningar till detta:

• Utvecklingen av billiga indexprodukter är snabb. Nya bättre fonder lanseras.
• Marknadsrörelser gör att kundens portfölj avviker från den initiala allokeringen. Detta innebär att kundens risk blir högre eller lägre än den eftersträvade.
• Kundens förutsättningar och syfte med sitt sparande och sina investeringar kan förändras.

För att bibehålla en effektiv förvaltning och en konstant risknivå övervakar Lysa kontinuerligt kundens investeringar. För att bibehålla en portfölj som är lämplig för kunden ombalanserar Lysa portföljen när den avviker från portföljens målallokering. En analys av David Swensen, Chief Investment Officer vid Yale University, konkluderade att ombalanserade portföljer avkastade ett genomsnitt om 0.4% mer per år, med mindre risk, över 10 år, än portföljer som inte ombalanserades. ^[12] En analys av Burt Malkiel och Charley Ellis kom till ett liknande resultat över en annan 10-årsperiod. ^[13]

Lysa följer även upp med kunden om kundens förutsättningar har förändrats. Om kundens förutsättningar har förändrats kan det leda till att Lysa lämnar ett nytt investeringsförslag och uppdaterar kundens portfölj. Lysas strävar efter att kontinuerligt förbättra våra kunders upplevelse och investeringar. Vårt system är flexibelt och när Lysa implementerar förbättringar kommer de automatiskt kunden till gagn.

3. Investeringsfokus

Lysa erbjuder sina kunder två investeringsfokus, Bred och Hållbar. Valet mellan dessa baseras på kundens egna preferenser. Nedan redogörs för övergripande skillnader mellan de två fokusområdena.

Bred

I investeringsfokus Bred blir kunden andelsägare i fonderna Lysa Aktier, Lysa Sweden Equity Broad och Lysa Räntor. Underliggande innehav beskrivs i detalj i Tabell 4: Lysas utvalda fonder - Bred.

Hållbar

I investeringsfokus Hållbar blir kunden andelsägare i fonderna Lysa Global Equity Focus, Lysa Sweden Equity Focus och Lysa SEK Fixed Income Focus. Fondernas hållbara egenskaper utvecklas under avsnitt 4.

4. Hållbarhet i praktiken

I dagsläget är forskningen delad gällande huruvida hållbart sparande har möjlighet att bidra positivt till en bättre miljö ^[15] . Detsamma bör gälla för andra faktorer som behandlas inom området hållbarhet. Det råder även osäkerhet gällande möjligheten för sparande med ett hållbart investeringsfokus att leverera likvärdig riskjusterad avkastning ^[16] . Däremot bör individens preferenser har påverkan på valet om hållbarhetsaspekter ska tas i beaktande vid placering på kapitalmarknaderna.

För att kunna erbjuda våra kunder ett placeringsalternativ med hållbart fokus har vi landat i en fondportfölj som utgör en sk. (ljusgrön) artikel 8-produkt, vilken främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. Även om portföljen inte har hållbarhet som mål, anses portföljen främja miljörelaterade eller sociala egenskaper och exkluderar bolag som bryter mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag eller FN:s tio grundläggande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Dessutom exkluderas bolag inom vissa sektorer såsom spel, pornografi, tobak, alkohol och utvinning av fossila bränslen. I aktiedelen av portföljen ges företag som bedöms vara mer hållbara också en högre allokering. Faktorer som bedöms i detta sammanhang är till exempel god styrning, hur bolagen behandlar sina anställda eller om bolaget satt mål att minska sina utsläpp och nå Parisavtalet.

5. Summering

Lysa kombinerar sitt erfarna investeringsteams omdöme med en smart automatiserad investeringsplattform. Detta innebär att vi kan erbjuda en kraftfull förvaltning som maximerar våra kunders avkastning givet kundens individuella mål, ekonomiska situation och risktolerans. Då Lysa har byggt bort intressekonflikter mellan sig och kunden kan vi erbjuda ett investeringsalternativ som innebär lägre avgifter, god diversifiering och högre förväntad avkastning för kunden.

RISKINFORMATION
Investering i värdepapper innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Tidigare avkastning är ingen garanti för avkastning i framtiden.

Referenser

• Ang, A. och Chen J. (2002), “Asymetric Correlations of Equity Portfolios”
• Ang, A., Chen, J. och Xing, Y. (2002) “Downside Risk”, Review of Financial Studies
• Ang, A. (2014) “Asset Management: A Systematic Approach to Factor Investing”, Oxford Financial Press
• Arnott, R., Berkin, A., & Ye, J. (2000). “How Well Have Taxable Investors Been Served in the 1980s and 1990s?” Journal of Portfolio Management
• Barras, L., Scaillet, O. och Wermers, R. ”False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas”, The Journal of Finance
• Berk, J. och van Binsbergen, J. (2012), “Measuring Managerial Skill in the mutual fund industry”, National Bureau och Economic Research
• Bogle, J. (2009) “Common Sense on Mutual Funds” Wiley
• Brinson, G., Hood, L. och Beebower, G (1986) “Determinants of Portfolio Performance.” Financial Analyst Journal
• Brinson, G., Singer, D. och Beebower, G. (1991) Determinants of Portfolio Performance II: An Update, Financial Analysts Journal
• Carhart, M, 1997, "On the persistence of Mutual Fund Performance", Journal of Finance
• Cremers, M., Halling, M., och Weinbaum, D. (2015) “Aggregate Jump and Volatility Risk in the Cross‐Section of Stock Returns” The Journal of Finance
• Dimson, E., Marsh, P. och Staunton, M. (2000) “Triumph of the Optimists: 101 Years of Global Investment Returns”, Princeton University Press
• Fama, E. och French, K., (1992) ”The cross‐section of expected stock returns”, Journal of Finance Fama och French (2010)
• Flam, H. och Vestman, R. (2014) ”Swedish Equity Mutual Funds 1993-2013: Performance, Persistence and Presence of Skill
• Frennberg P. och Hansson, B. (1992) Swedish stocks, bonds, bills and inflation (1919-1990), Applied Financial Economics
• Ibbotson, R. G. och Kaplan, P.D. (2000) ”Does Asset Allocation Policy Explain 40, 90, or 100 Percent of Performance”, Financial Analyst Journal
• Jegadeesh, N. och Titman, S. (1993) ” Returns to buying winners and selling losers: Implications for stock market efficiency”, Journal of Finance
• Jegadeesh, N. och Titman, S. (2001) ”Profitability of momentum strategies: An evaluation of alternative explanations”, Journal of Finance
• Konsumentverkets rapport (2014:14) ”Långsiktiga finansiella spartjänster till konsument - underlag till bedömning av åtgärdsmöjligheter”
• Kosowski R., Timmermann A. och Wermers R. (2006) “Can mutual fund ‘stars’ really pick stocks? New evidence from a bootstrap analysis”, Journal of finance
• Markowitz, H. (1952) “Portfolio Selection” Journal of Finance
• Malkiel B., (2012) “A Random Walk Down Wall Street”, Norton & Company
• Malkiel, B. & Ellis, C. (2013) “The Elements of Investing”, John Wiley & Sons
• Sharpe, W. (1964) “Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium Under Conditions of Risks”, Journal of Finance
• Siegel, J. J. (2014) ”Stocks for the Long Run”, Mc Graw Hill
• Swensen, D. (2005) “Unconventional Success” Free Press

• ¹ Markowitz (1952) ↩
• ² Arnott et al. (2000), Bogle (2009), Malkiel (2012), Flam och Vestman (2014) och Cremers et al (2015) ↩
• ³ Markowitz (1952) ↩
• ⁴ Undersökningar visar att finansiella tjänster som tillhandahålls och rekommenderas påverkas negativt av intressekonflikter och incitament. Se till exempel Konsumentverket rapport (2014:14) ↩
• ⁵ Markowitz (1952), Sharpe (1964), Brinson et al. (1986), Brinson et al. (1991) och Ibbotson och Kaplan (2000) ↩
• ⁶ Se Fama och French (1992), Jegadeesh och Titman (1993, 2001). ↩
• ⁷ Siegel (2014), Dimson et al. (2000) ↩
• ⁸ Volatilitet definieras som standardavvikelsen på en tillgångs avkastning. ↩
• ⁹ Ang och Chen (2002) ↩
• ¹⁰ Se t ex Bogle (2009), Malkiel (2012), Arnott, Berkin och Ye (2000) och Flam och Vestman (2014) ↩
• ¹¹ Carhart (1997) ↩
• ¹² Swensen (2005) ↩
• ¹³ Malkiel & Ellis (2013) ↩
• ¹⁴ Öhman ↩
• ¹⁵ Naturskyddsforeningen ↩
• ¹⁶ Morningstar ↩